”Jagar koltrast, något ofokuserad”

Nyligen så var jag med min tävlingslydnadskurs på träningstävling på en närbelägen brukshundklubb. Rubriken syftar på vad som stod på en av deltagarnas protokoll som hon fick av dagens domare. Ofokuserad på själva tävlingen som sådan, ja, det var vovven i fråga lite då och då under hela passet men på koltrasten var han i alla fall himla fokuserad :). Matte tog det hela med fattning och skrattade gott åt hela fadäsen efteråt och det tyckte jag var så härligt att se. Att kunna se det komiska i det hela mitt i allt allvar som mycket utav vår hundträning trots allt präglas av idag, det är starkt och ger helt klart "överlevnadspoäng" i den här branschen :). Bra jobbat matte! Ni var jätte­duktiga som verkligen gjorde detta tillsammans och du var kalasduktig som var så lugn, trots att din hund fick spel lite då och då.

Summa summarum så kan man säga att vi hade en jättetrevlig kväll med många hurrarop och glada skratt samt mycket support oss emellan. Det var en härlig stämning och alla verkade ha kul, inte minst hundarna, vilket ju faktiskt är det allra viktigaste i slutändan. Det bästa av allt var att de som arrangerade tävlingen frågade oss var vi kom ifrån, eftersom de förstod att vi hängde ihop. Då svarade vi med stolthet i rösten: "Helsingborgs brukshundklubb, såklart!". Så ska det vara. Det ska synas att man har kul ihop och att man stöttar varandra när man kommer från samma klubb.

En av förarna gick och ställde sig på "fel" sida om hunden när hon gick tillbaka efter läggande under gång (tror jag det var). Efteråt, vid prisutdelningen, kommenterade tävlingsledaren detta och undrade hur vi egentligen lärde ut saker och ting på vår klubb. Då svarade jag bara lite klämkäckt: "Ah, vi testar lite nytt, vi tycker det är så tråkigt att köra på samma sätt hela tiden.". Samtidigt så log jag mitt allra bredaste och vackraste leende :).

Ja, vad ska man säga? Lite småklumpigt var det väl också av den gode tävlingsledaren (även om han verkligen hade humor och glimten i ögat) när han, mitt under momentet linförighet, tryckte till en av våra stackars kursare som p.g.a. nervositet snurrade runt på planen under linförigheten som om hon vore vilse. Hans kommentarer var inte nådiga... Jag tyckte faktiskt lite synd om henne men hon tog sig igenom hela programmet och hennes kära hund var en fröjd att beskåda. Vilken energi och glädje! Hon såg ut som om hon ville säga: "Men matte, vad håller du på med, det här är ju störtkul! KOM IGEN NU!". Den hunden skulle man ha :).

Så, alla ni som är sugna på att tävla men inte vet hur det hela går till, åk på en träningstävling! Det är ett jättebra sätt att få grepp om hur saker och ting egentligen fungerar på tävling.

Ni andra, som inte har kommit igång ännu med er lydnadsträning och som vill tävla, anmäl er till en tävlingslydnadskurs å det snaraste vet jag :)!

Sist men inte minst, vad ni än gör
med era hundar, se till att ha roligt
under tiden, det är alltid det viktigaste!

Vid datorn: